parafras reflektion

Det vi har fått i uppgift denna gång är att göra är en pastisch eller parafras och sedan utvärdera vårt arbete. En parafras är när man försöker efterlikna en annan bild så noga som möjligt, och en pastisch är när man ska återskapa en bild fast att man vrider på bilden. Man gör den olik originalet, fast man kan fortfarande dra paralleller till originalet. Då jag inte varit så nöjd med mina tidigare arbeten så ville jag verkligen utföra denna uppgift noga och visa vad jag kan, dessvärre har jag lätt blivit ofokuserad på lektionerna och inte kunnat sitta stilla och verkligen arbeta under en längre tid. Om jag var koncentrerad från början till slut tror jag att jag skulle varit klar med denna uppgift på 2 lektioner max… Dessa 2 lektioner sträckte sig ut till lite över 5 lektioner. Den första tiden la jag på att välja bild, och då jag är som jag är o alltid vill imponera på folk så var det inte lätt att välja en bild som jag kände att jag ville återskapa. Under denna tid funderade jag även på om jag skulle göra en parafras eller pastisch- vilket sedan blev en parafras. Efter ett tag när jag insåg att jag verkligen var tvungen att välja en bild tog jag en som jag fick -njaaaa- känsla på. Det var inget bild som jag riktigt ville återskapa då jag inte såg något intresse i den direkt. På den tredje lektionen fotade jag. Det jag behövde var en stor vit skjorta, randigt linne och armband. Detta tog Zaza med sig då jag inte hade den rekvisitan som krävdes. Istället för ett randigt linne fick det bli en tröja med svart vita ränder. Jag tänkte gå igenom denna bilden lite snabbt, anledning finns längre ner. 

original

oredigerad

redigerad

Denna bilden blev jag inte nöjd med, när vi fotade den tänkte jag på alla detaljer, den vikta flärpen på armen, extra hårslingan på sidan, det utdragna håret m.m. Men när man har en modell som har träningsvärk i hela kroppen och ändrar sig hela tiden så är det rätt svårt att få med allt ;) skjortan åker kanske tillbaka o lägger sig så som den inte ska vara som man inte tänker på under fotandet, utan upptäcker det senare i datorn. Då jag även vill få fram slutresultatet så snabbt slarvar jag med saker som jag inte tänker på under ögonblicket. Jag  vet att jag måste ta det lugnt och planera allt väl, men när man väl fotar så känns det som att det måste vara klart på en gång, vill vara klar så snabbt som möjligt- vilket ger ett halv taskigt resultat.Varför jag inte är nöjd med bilden är för att det är så många viktiga detaljer som saknas. Jag tycket att det är alldeles för mycket som borde vara med men som inte är det. Den duger- det gör den, men jag kände att jag kunde göra det sååå mycket bättre, och det är därför jag då blir tvärt missnöjd. I redigeringen blev jag bara förvirrad, visste inte riktigt vad jag skulle göra och hur jag skulle göra det. Allt slutade med att jag sket i den bilden, den fic vara som den var så fick jag vara klar.Hela den veckan fram till den 5:e lektionen så tänkte jag på att jag ville göra om bilden- så jag letade helt enkelt fram en ny bild, tillslut hittade jag en som jag kände motivation till att  utföra. 

På GD-timmen Gick jag och zaza upp till studion för att fota parafrasen så jag sedan på lektionen kunde redigera. Det blev ganska stressigt men tillslut fick jag till en hyfsad bild. Självklart var jag inte nöjd, men jag gav det en chans.  

Det som var viktigast i originalbilden enligt mig var att få ögat i mitten, då det var punkten man drar sig till. En till viktig del är att få till ritningen på handen, det gör bilden mer  levande på ett vis.

Slutbilden blev jag faktiskt nöjd med, det finns saker som kan göras bättre och som jag skulle kunna tänkt på vid fotograferingen men på något vis stör det mig inte. Det var första gången jag använde photoshop ’’på riktigt’’ då jag innan försökt undvika det lite grann. Jag har inte förstått mig på allt och då valt att inte använda det. Men denna gången var det ett måste och jag tror det var därför jag blev nöjd med bilden- att jag kunde ändra den så pass mycket så att den liknade originalet mer än från början. Det jag fick ändra i första hand var beskärningen, så att det passade in mer i originalet och så att ögat verkligen blev i mitten, sedan pillade jag på filtret. Jag la till ett brus över då jag tyckte att original bilden inte var helt klar, bruset gjorde stor skillnad enligt mig och jag är nöjd över resultatet. Något som också är viktigt från originalbilden är skärpedjupet. Det som är skarpt är ögat och en del av handen/ansiktet. Resten är grumligt. Jag la på en viss oskärpa över hela bilden och suddade sedan ut på de ställen det skulle vara skärpt. Sedan var det ögat. Jag bestämde mig tillslut att skugga ögat efter ganska mycket krångel där jag i princip gav upp. Till en början målade jag det svarta med en ’’pensel’. Fastän det inte var en alls hård hårdhet så blev det för skarpt, jag tonade och höll på tills jag inte orkade bry mig längre och suddade ut allt. Efter fler försök så visade Zaza mig ett skuggnings verktyg som var mycket lättare! Jag gjorde en blanding och använde både flera lager av skuggning och lite drag med penseln. Jag gjorde även Zazas ögon mer mörkadå hon annars har väldigt ljusa ögon. Det blev ett gott resultat som jag faktiskt är mycket nöjd med!   

När jag var klar med ögat fick det ett större djup i sig, det såg inte lika litet och gömt ut längre. Denna bit är den jag är mest nöjd med. De 2 viktigaste delarna som är i bilden är inom dessa områden och därför var det en stor del i att parafrasen blev lyckad då de är väldigt lika varandra. Det finnas saker man kan peta på som prickarna i ögonen och ritningen på handen, även hur handen är lagd, men det är tillräckligt bra för att verkligen vara BRA. Problem som uppstått med ögat är att jag glömde sudda bort bruset innan jag gjorde allt till ett lager. Först visste jag inte hur jag skulle göra, men löste det genom att sudda ut ögat och sedan klippa in det oredigerade ögat bakom lagret. Redigerade sedan den tillklippta biten så att den passade in i bilden. Walla- o så var det klart. Var dock inte så lätt som det är att skriva, o det var lite pilligt, men det gick! Varför jag inte ville ha brus över var för att det förlorade för mycket glans, ögat var det viktiga- o för att göra det så bra som möjligt o jag ändå hade tiden till det så var de bara att göra det efter lite gnäll. Jag fyllde även i det ritade på handen så det inte var tillräckligt skarpt, jag skulle kunna göra det tydligare men då skulle risken finnas att det såg för tillgjort ut, så jag nöjde mig med resultatet som blev.   

Sedan var det denna bulle också.. det kanske inte blev det bästa och att sätta upp den så att det likna originalet i all tress var inte det lättaste. Oavsett vad blev det något på huvudet ;) Då jag inte hade någon rekvisita med mig fick jag ta ett tyg som fanns på skolan, alltså inget liknande som på riktiga bilden men som innan, ’’det blev något på huvudet iallafall’’.

I all hast så blev det ändå en skruv på tyget vilket var bra då det var en av sakerna jag uppmärksammade när jag kollade på originalet första gången. Något som saknas vilket var synd, är de långa örhängena, men i det stora hela gör det inte så himla mycket enligt mig själv. 

Om man också ska kolla på denna bit lite snabbt. :) Har inte så mycket att säga förutom att den kanske är den mest olika delen. Axlarnas hållning är felvänt, istället för upp på v. o ner på h. så blev axeln lägre på v. och högre på h. Det var ingen man kunde göra så mycket åt då det inte gick att få biffen Zazas axlar att sammarbeta. Så det fick bli som det blev :P

Något jag skulle kunna korrigerat som jag inte tänkt på innan är att kvinnan i originalet är lite vänd mot motsatt hållit hon kollar. Jag fotade zaza mer framifrån än vad det skulle varit egentligen, men detta var inget jag la märke till förrän nu- Alltså inte det viktigaste i bildenMen om hon skulle stå lite mer rätt vriden så skulle skuggan bli mer korrekt än vad den är nu. Då ljuset som jag hade snett bakifrån när vi fotade skulle ge en skugga vid halsen som skulle vara fint att ha med, Jag tänkte redigera dit skugga för att se hur det blev men ps ville inte längre redigera med mig så det var säkert bara för att den var klar ;) ödet fick bestämma lite liksom ^^ Något som kunde gjort större skillnad i bilden som jag stör mig lite på är att jag skulle fota en aning uppifrån. Men det är ytterligare en sak som som man ser i efterhand och som jag inte lagt märke till innan:)Nu ser man även örhängena som inte fick vara med :P

Problem jag stötte på är det jag nämnt ovan, o det är ännu svårare att lösa dem när man inte förstår sig på ps, så bara det var en utmaning;) Som tur är kom superkvinnan Zaz från Israel och räddade mig i nöden. Det som jag har lärt mig under det här arbetet är massor i Photoshop vilket jag är jätte glad över :D Skugging, filter, brus o lite andra småsaker är något som jag nu kan himla bra ;) eller aa… bättre än dåligt bra iallafall ^^
Ja har svårt för att sitta still o vara koncentrerad, men vet inte hur jag ska göra för att behålla koncentrationen. Jag behöver något som underhåller hjärnan samtidigt som jag arbetar på något sätt. Därför jag gärna pillar med med saker och skakar med mitt damp ben 24/7 tills Zaza slår till mig. Men det tar inte långt tid innan benet är igång igen hehe. Man får lista ut något sätt som underhåller mig så jag slipper att bi besviken på mig själv när jag inser hur mycket bättre det kunnat bli på en kortare tid- om jag bara arbetat effektivt utan några ryck där jag bara stressar omkring utan någon orsak.Så det arbetet jag gjorde på 4 lektioner. Satte jag ihop på en dag och blev mer nöjd med det resultatet. Det visar att om jag verklige vill och FÖRSÖKER stanna i focus från början till slut så blir slutresultatet mycket bättre och tar kortare tid.

bilder från 2 utställningar

Vår uppgift var att välja en bild som som får oss att känna oss glada o en som man känner sig sorgsen utav. Sedan skriva några rader om varför man valt just den bilden man gjort.

Jag blir ledsen när jag ser denna bilden när man vet om historien bakom hela utställningen där bilden fanns. Det jag blir ledsen över är att HON inte kan vara nöjd med sig själv pågrund utav att hon är född till det ena könet. Många andra skulle nog välja bilder från denna utställningen till sin glada sida, men jag vill inte pladdra om att jag blir glad över att se henne lycklig i en kropp som inte är hennes. Visst, det är bra att hon nu trivs med sig själv, men ledsamt att hon inte kan ha gjort det innan. Denna bilden gör mig extra ledsen från utställningen, att hon inte kan vara nöjd med sin barndom BARA FÖR ATT HON VAR EN TJEJ.

Jag tycker inte att hon ska må dåligt över att hon var en flicka som barn, att inte se något bra från sin barndom.

''Den lila flickan från barndomsbilderna finns inte längre. För Andre framkallar bilderna snarast obehag''

Det var svårt att hitta en bild som gör mig glad då den andra utställningen med porträtt var ganska sorglig. På de flesta bilder såg de flesta rädda/tvingade ut på något vis. Eller som att de var helt utbrända. Dock hittade jag denna bilden där alla är glada. Man tänker på gemenskapen i familjen. Ingen ser iscengjort ut, utan man kan känna att det är på riktigt. De är glada över varandras närvaro. Därför blir jag glad av den här bilden :)

Bländare och slutartid

Det vi började med vecka 39 var att prata om bländare och slutartid, hur man använder det och vad de olika sakerna är. Efter lite genomgång gick vi ut och fotade för att testa på både bländare och slutartid. Denna gången använde jag skolans kamera som jag inte riktigt kom så bra överens. Det kändes som att oavsett hur mycket jag ändrade bländare och slutartid så blev det ingen skillnad. Efter ett tag lyckades jag ta de 6 olika bilderna man skulle ta:

• Frysning av rörelse
• Rörelseoskärpa
• Panoreringsoskärpa 
• Inzoomningsoskärpa
• stort skärpedjup 
• litet skärpedjup

De bilder jag tog på den lektionen var jag INTE nöjd över. Tyckte inte jag fick till bilderna på något bra vis, så jag bestämde mig för att ta om bilderna nästa lektion då jag tog med min egna kamera för att fota. Jag vet hur min kamera fungerar och det gör allt sååå mycket lättare. Så jag lyckades fota några bilder som faktiskt blev bra :)

I alla mina bilder ville jag mer eller mindre få med en känsla, så att jag inte bara tar en bild för att få den tagen. Här är de bilder jag sedan valde att använda:

Frysning av rörelse:

Denna bilden är jag inte så nöjd med, den känns tråkig och för ''normal'' på något vis. Det finns liksom ingenting som är speciellt med bilden. Det som händer är att ett föremål tappas, det dras mot marken. Jag har då fångat ögonblicket då det inte har nått backen än och den som släpper föremålet har fortfarande kvar sin hand i samma position som när han släppte det. I pappret ser man att det ligger något. Det kan stå för att man fängslat en del av sig som vill bli av med, och sedan släpper det.

Rörelseoskärpa:

Här är bilden jag nog är mest nöjd med! Om man kollar noga på bilden ser man att det är en snurrande femma. Det liknar nästan en glaskula som ligger på ett bord. Det är kort skärpedjup i bilden, så skärpan ligger endast på en liten del av bordet. Här får jag en känsla av att tiden står still men att allt samtidigt går så fort- vilket då är femman som snurrar. Det krävdes ett par försök att lyckas få till bilden då jag var inomhus och ljuset inte var så bra. 

Panoreringsoskärpa:

I denna bild ser man att det som har fokus är kameran. Man ser som ''drag'' i bakgrunden att föremålet rör sig framåt- alltså så går personen som håller i kameran. Denna bilden hade jag ingen större tanke bakom mer än att få tag i en panorerings bild. Jag skulle kunna få tag i en bättre bild där man får med mer kraft- då panoreringsoskärpa gör så att det ser snabbt ut, men fick nöja mig med denna. 

Inzoomningsoskärpa:

Till denna bild ville jag mest testa på photoshop då jag inte arbetat med det så mycket tidigare. Så jag gjorde de svart/vit o suddade bort det vid ögat och la till lite rött. Inte så bra redigering men tänkte testa på programmet lite. Detta är en närbild på ett öga, jag tog bilden samtidigt som jag zoomade inåt. Hade då en lång slutartid så att man ser förflyttningen i bilden. Det blir som ''drag'' inåt mot ögat som då har fokus på sig. För att verkligen få ögat skarpt var jag tvungen att vara riktigt stilla medan kameran arbetade. Annars skulle hela bilden bli suddig och ''utkletad''.

Stort skärpedjup:

I denna bild så får man se allting, bron, den gående, himlen och träden. Man har mycket att ta in i denna bild då det inte finns något som hamnat i oskärpa. Därför är denna bilden så himla fin, det finns många detaljer att kolla på. Skuggan som finns på bron, skeppet på vänster sida, det stora huset längst fram och människorna på andra sidan av gång bron. Man hittar nya iakttagelser att tänka på.

Bilden är tagen lite underifrån, det var inte svårt att ta den då det var så pass bra ljus ute och det kom av sig självt at ta en bild där då det såg så fint ut. 

Litet skärpedjup:

Det man fokuserar på i denna bilden är chokladen, resten runt omkring är mer suddigt och man tänker inte så mycket på vad som finns där. Bilden är tagen från fågelperspektiv så att man fick med det som fanns i mixern. Bilden är väldigt ljus och fin enligt mig. Den känns fräsch och man blir mer eller mindre sugen på det som finns i  mixern ;)

Bildanalys

Jag tänkte göra en bildanalys av denna bild som är tagen av en som kallar sig för Alamy.

Bilden riktar sig till alla som kollar på den, alltså inte till någon speciell målgrupp. Det är för att visa hur någons vardag kan se ut och hur en del människor faktiskt lever sitt liv. 

Bilden jag ska analysera är rättuppstående, när jag kollar på bilden ser jag ''en måltid bestående av piller''.  Man ser mitten av en rund tallrik som är vit, då bilden står upp ser man kanterna av tallriken på över och under delan. Bilden är inte tagen rakt över i från utan lite från vänstra sidan neråt från rakt upp i från. På tallriken ligger det sex olika piller, två runda piller och fyra stycken kapslar, 2 av kapslarna är tvåfärgade medan de andra 2 endast har en färg. Pillerna är placerade i mitten av tallriken lite oordning. På högra sidan ligger en kniv vertikalt med skaftet utanför tallrikens kant, men slutat av kniven syns inte då bilden slutar innan dess. På vänstra sidan ligger en gaffel diagonalt mot höger sida, gaffelns spets längst till höger pekar mot knivens topp. Man ser inte mycket av gaffelns skaft innan bilden beskär den. Ljuset kommer högt upp från vänster sidan, så man ser skuggan på undersidan av tallriken i vänstra nedre hörnet, det finns även en skugga i tallriken från dens kant på kortsidan längst upp.

Alla piller är färglada och dessa är det enda som ger färg till bilden. Jag tycker bilden är väldigt fräsch då allt är så ljust och enkelt, bilden är ren utav sig. Besticken och tallriken glänser från ljuset som gör bilden ännu renare. 

Det som gör bilden intressant är pillerna som är det centrala i bilden, man undrar varför det ligger ett par piller där och vad de hjälper för. Gäller det ett beroende eller någon sjukdom? Enligt mig visar bilden hur vissa människor har det i sin vardag. Vissa måste leva på piller för att må bättre eller kunna ha ett normalt liv. Om man exempelvis har gjort en hjärttransplantation måste man äta många piller för att bli återställd, och det kan den här bilden representera. Man kan som sagt innan tolka bilden med att det är ett beroende. Att man äter piller som sin middag då det är ett sådant stort behov av det. Man måste äta mat för att leva, och samma känsla är det för dessa piller- man överlever inte utan dem. Det är det som då besticken och tallriken representerar för. 

Oavsett om bilden vill visa att det är ett beroende eller en daglig potion för att kunna leva ett normalt liv så är bilden hemsk. Bilden ser så ren och fräsch ut men pillerna gör den smutsig på sitt vis. Det är en slags drog och ingen människa ska behöva ta tillskott för att känna sig frisk eller hel inombords. Det gör mig både arg, ledsen och förvirrad. Om det nu är drogens syfte får jag dessa känslor för att jag inte kan förstå varför man kan vilja börja att ta piller om man inte behöver det, det är så onödigt att starta ett beroende utan anledning. Onödigt att starta ett beroende över huvudtaget.

Om det är för medicinens syfte blir jag ledsen då vissa människor behöver leva ett sådant liv, ingen ska behöva ta piller för at må bra. Jag blir arg över att det är lagligt att trycka i människor massa olika piller  för att man ska få ''ett lyckligare liv''. På något sätt måste kroppen ta till skada av dessa piller då det faktiskt är en typ av drog. Tänk om man under denna medicineringen blir beroende av dessa piller, då blir får man otroligt svårt för att sluta. Så länge man ger minsta möjliga behandling och att man verkligen behöver denna medicinen för att kunna överlev är det självklart inte fel! Bara om man tar mer än nödvändigt och i fel syfte, det är då det är hemskt och förstör livet mer än vad det gör det bättre.

Jag tycker det är väldigt svårt att leva mig in i just den här bilden, då man inte ser så mycket bakgrund där man annars skulle kunna se något som händer och som man då kan bygga vidare på. Av det lilla man får se på bilden kan man ändå ha en bild av vilken typ av person man är som har denna tallrik framför sig. Det är jag som är den sjuke personen, som måste äta dessa piller för att må bra. Varje dag är det samma sak om och om igen- äta piller för att bli återställd. Man är påväg mot bättre dagar då det har varit ett helvete innan. En smärta i bröstet som inte går att förklara. Jag känner mig hatad då jag inte förtjänar det livet jag fick- det hjärtat jag fick. Jag ska kunna leva ett normalt liv i framtiden, vara den aktiva och spralliga personen jag egentligen är, men det är inte säkert att allt lyckas. Att våga tro på en bättre framtid gör mig rädd inombords, tänk om något går snett och kroppen inte vill sammarbeta med det främmande föremålet som finns inom mig? Att frukta för framtiden och tänka på det liv man egentligen vill leva är jobbigt när det man är rädd för är sin egna kropps reaktion. Att se en ljusare framtid är att våga tro på det bästa, och att våga är nyckeln till framgång. Om jag kämpar att stanna vid liv för varje dag som går måste det ändå betyda att jag långt där framme faktiskt ser en framtid. Vad är annars meningen med att stå ut med denna smärta om man visste att allt bara skulle bli värre?

Kompositions uppgift

Sist fick vi i uppgift att gå ut och ta bilder i olika slags kompositioner, vi hade då fått i läxa att läsa om vilka typer av kompositioner det fanns och exempelbilder på dem. De olika slags kompositioner vi skulle fota var:

• Horisontalkomposition
• Vertikalkomposition
• Diagonalkomposition
• Cirkelkomposition
• Triangelkomposition
• Kryss/korskomposition
• Symmetrisk komposition
• Asymmetrisk komposition

I dessa bilder hade jag ingen tanke i att försöka berätta en historia eller liknade, utan fokuserade andats på att ta bilden i rätt typ av komposition.

 När jag redigerade så lekte jag mest lite för att känna på photo shop som jag tidigare aldrig använt. Jag har gjort så att det ser ut som det ligger en hinna över hela bilden på i princip alla bilderna. Jag tyckte det gav en mjukare ton och en inte alldeles för stark färg i bilden.

Jag skulle kunna göra bilderna mer avancerade då jag tycker de är hyfsat enkla just nu. Tillexempel att man, fastän bara skulle fota kompositionerna, har ett tänk bakom bilden. Att den ska framföra något speciellt som en känsla eller berättelse, men det är väldigt svårt att göra på den tid vi får och uppgiften var endast kompositionerna. Detta är annars anledningen till varför jag kanske inte riktigt är nöjd med alla bilder, eftersom man bara ska fota en viss komposition och inte har någon större tanke bakom bilden- alltså bara fotar för att fota:)

Diagonalkomposition:

Något jag gillar med denna bilden är att man ser en bil längre bort på vägen, man ser även några bromsränder som är en speciell liten detalj.

Symmetrisk komposition:

Asymmetrisk komposition:

Horisontalkomposition:

Det speciella i denna bild är den grå bilen som man ser åka i ''rätt riktning''.

Krysskomposition:

Triangelkomposition:

Denna bild är min favorit, den är väldigt enkel men fin. Bladen har ett fint ljus på sig som gör att de skiner om dem.

Vetikalkomposition: 

Denna bild gillar jag minst, då jag bara tog den för att ha en vertikal bild.

// johanna rohlin